förfall
Svenska redigera
Substantiv redigera
Böjningar av förfall | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
neutrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | förfall | förfallet | förfall | förfallen |
Genitiv | förfalls | förfallets | förfalls | förfallens |
förfall
- försämring; en process som innebär att ett föremål eller en person med tiden förstörs och fungerar allt sämre
- Sammansättningar: sedeförfall
- förhinder; något som förhindrar någon från att närvara, vanligen i frasen "giltigt förfall"
- Fraser: giltigt förfall
- Besläktade ord: förfalla
Översättningar redigera
förhinder
- tyska: Entschuldigungsgrund m, Verhinderung (de) f
Verb redigera
förfall
- böjningsform av förfalla