Svenska redigera

Verb redigera

Böjningar av förföra  Aktiv Passiv
Infinitiv förföra förföras
Presens förför förförs (förföres)
Preteritum förförde förfördes
Supinum förfört förförts
Imperativ förför
Particip
Presens förförande, förförandes
Perfekt förförd

förföra

  1. vilseleda, förleda
  2. locka in i ett romantiskt förhållande (eventuellt sexuellt)
    Vanliga konstruktioner: låta sig förföras
    Eleven försökte förföra den unga vikarien.

Besläktade ord redigera

Översättningar redigera