Svenska

redigera

Interjektion

redigera

ey

  1. (förortsslang) diskurspartikel som används vid direkt tilltal
    2003: Shoo len, Douglas Foley:
    Ey, du kommer inte tro det här men jag har fått jobb len.
    2023: Ett enda skott, Linda Ståhl:
    "Ey, det var inte jag!" sa killen lent och höjde handflatorna i en avvärjande gest och flinade brett.
    2017: Blodsleken, Roberto Saviano (översatt av Ida Andersen):
    Ey, killar, vi är inte på lågstadieutflykt nu.”
    Synonymer: asså, hallå, hörru, öh
    Etymologi: Troligtvis direktlån från turkiska ey med samma funktion. Jämför även engelska hey och spanska hey/ey, med samma funktion.

Azerbajdzjanska

redigera

Interjektion

redigera

ey

  1. diskurspartikel som används vid direkt tilltal

Fornnordiska

redigera

Substantiv

redigera

ey f

  1. ö
    Etymologi: Av urgermanska *awjō.

Isländska

redigera

Substantiv

redigera

ey f

  1. ö

Turkiska

redigera

Interjektion

redigera

ey

  1. vokativpartikel som används vid direkt tilltal; jämför svenska hörru, hörni, asså, öh, hallå
    Ey ahali! Anlatacaklarımı dikkatlice dinleyin!
    Hörni gott folk! Lyssna noga på vad jag har att säga!

Interjektion

redigera

ey

  1. (slang) ey, hallå, hörru
    Etymologi: Av engelska ey.[1]

Källor

redigera
  1. Duden: "ey"