eponym

Svenska

Substantiv

Böjningar av eponym	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	eponym	eponymen	eponymer	eponymerna
Genitiv	eponyms	eponymens	eponymers	eponymernas

eponym u

1. (onomastik) namn på en verklig eller fiktiv person som av någon anledning namngett en företeelse eller en uppfinning
2. sak eller företeelse namngiven efter en person

Jämför: metonym, patronym

Översättningar

namn på en verklig eller fiktiv person som av någon anledning namngett en företeelse eller en uppfinning

• engelska: eponym ^(en)
• franska: éponyme ^(fr) m
• italienska: eponimo ^(it) m
• katalanska: epònim ^(ca) m
• spanska: epónimo ^(es) m
• tyska: Eponym ^(de) n