Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av företeelse  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ företeelse företeelsen företeelser företeelserna
Genitiv företeelses företeelsens företeelsers företeelsernas

företeelse

  1. något som finns (i något sammanhang) och kan avgränsas såsom en egen enhet, särskilt om något abstrakt
    Religionen är en social företeelse.
    studera språkliga företeelser på flera nivåer
    Etymologi: Belagt i språket sedan 1799.[1]
    Jämför: fenomen, händelse, omständighet, faktum, sak
    Sammansättningar: engångsföreteelse, följdföreteelse, naturföreteelse

Översättningar

redigera

Källor

redigera
  1. Svensk ordbok: "företeelse"