entablement

Svenska

Substantiv

Böjningar av entablement	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	entablement	entablementet	entablement	entablementen
Genitiv	entablements	entablementets	entablements	entablementens

entablement n

• uttal: angtablemang’

1. bjälklag; det horisontala partiet närmast över pelarna i en antik byggnad

   1890 (13 okt): En stockholmsvåning förr och nu. (Svenska Dagbladet):

   Jag såg för några år sedan någonstädes i Södertelge trakten en villa som sjelf var gräsgrön och dessutom var prydd med en veranda som hade himmelsblåa kolonner och senapsgult entablement.

   Varianter: entablemang

   Etymologi: Av franska entablement.