dyr

Se även dýr.

Svenska

Adjektiv

Böjningar av dyr		Positiv	Komparativ	Superlativ
		Attributivt
Obestämd singular	Utrum	dyr	dyrare
	Neutrum	dyrt
Bestämd singular	Maskulinum	dyre		dyraste
	Alla	dyra
Plural		dyra
		Predikativt
Singular	Utrum	dyr	dyrare	dyrast
	Neutrum	dyrt
Plural		dyra
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning		dyrt

dyr

1. som kostar mycket pengar eller är värt mycket av något annat

   Filmkameran är ganska dyr.

   Hamburgs konserthus blev tio gånger dyrare än beräknat.

   Sammansättningar: dyrbar, dyrgrip, dyrköpt, dyrtid

   Synonymer: kostsam

   Antonymer: billig

2. (ålderdomligt) som är högt värderad i annat avseende än pris

   1848: Vårt land, J.L. Runeberg:

   Vårt land, vårt land, vårt fosterland,/Ljud högt, o dyra ord!

   Synonymer: älskad

3. (ålderdomligt) högtidlig

Se även: ovärderlig

Översättningar

som kostar mycket pengar

• bokmål: dyr ^(no)
• bulgariska: скъп ^(bg)
• danska: dyr ^(da)
• engelska: expensive ^(en), dyrbar costly ^(en), kostsam dear ^(en)
• finska: kallis ^(fi)
• franska: cher ^(fr)
• hebreiska: יָקָר ^(he) (yakár)
• indonesiska: mahal ^(id)
• isländska: dýr ^(is)
• italienska: caro ^(it), costoso ^(it)
• japanska: 高い ^(ja) (たかい, takai)
• malajiska: mahal
• nederländska: duur ^(nl)
• polska: drogi ^(pl), kostsam kosztowny ^(pl)
• ryska: дорогой ^(ru)
• slovenska: drag ^(sl)
• spanska: caro ^(es)
• turkiska: pahalı ^(tr)
• tyska: teuer ^(de)

som är högt värderad

• danska: dyrebar
• engelska: dear ^(en)
• nederländska: dierbaar ^(nl)
• slovenska: drag ^(sl)
• turkiska: sevgili ^(tr)
• tyska: teuer ^(de)

högtidlig

• engelska: högtidlig solemn ^(en), helig sacred ^(en)

Bokmål

Substantiv

dyr

1. djur

Adjektiv

dyr

1. dyr

Bottniska

Substantiv

Böjningar av dyr	Singular		Plural
femininum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	dyr	dyrę̆	dura	durană
Dativ		dyrĕnn	durum	durum
Som förled i sammansättningar används dura-.

dyr f

• uttal: d̥ɞ́ːɾ/, /d̥ʏ́ːɾ/, /d̥ǿːɾ

1. dörr

   Heð stóð nn stór nn skáp miðlę durană.

   Det stod ett stort skåp mellan dörrarna.

   Etymologi: Av fornnordiska dyrr.

   Sammansättningar: durabekk, durabóm, duragripa, duragát, forstugudyr

Danska

Substantiv

Böjningar av dyr	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	dyr	dyret	dyr	dyrene
Genitiv	dyrs	dyrets	dyrs	dyrenes

dyr

1. djur

   Sammansättningar: hobbydyr, husdyr, kæledyr, pattedyr, selskabsdyr

Isländska

Substantiv

Böjningar av dyr	Singular		Plural
femininum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	–	–	dyr	dyrnar
Ackusativ	–	–	dyr	dyrnar
Dativ	–	–	dyrum	dyrunum
Genitiv	–	–	dyra	dyranna

dyr f pl

1. dörr

   Dyrnar voru læstar.

   Dörren var låst.

   Etymologi: Av fornnordiska dyrr.

Nynorska

Substantiv

dyr

1. djur

Polska

Substantiv

dyr m

1. (slang) kortform för dyrektor szkoły (rektor)