SvenskaRedigera

VerbRedigera

Böjningar av dyka upp  Aktiv Passiv
Infinitiv Böjs som dyka + upp.
Presens
Preteritum
Supinum
Imperativ
Particip
Presens uppdykande, uppdykandes
Perfekt

dyka upp (även sammanskrivet: uppdyka)

  1. (plötsligt och oväntat) framträda, bli synlig, komma, anlända
    En gestalt dyker upp framför fönstret längst till vänster.
    Andra pricken dyker upp i lä.
    Överallt bekämpar man fosforismen, hälsar realismen välkommen samt tar parti för eller mot »tendensen», som nu dyker upp i litteraturen.
    Jag tänker ofta på mina vagabonddagar, och jag undrar ständigt över den snabbhet varmed bilderna dyker upp i min erinring.
    Sedan ... förde han ett kringflackande liv, tills han 1732 dykte upp som kejsar Karl VI:s ministerresident i Florens.
    den generation som dök upp vid sekelskiftet
    Besläktade ord: dyka fram, uppdykande
    Användning: Både dykte och dök förekommer, även i sammanskriven form. Perfektparticip och passiv förekommer inte.

ÖversättningarRedigera