Se även döp.

Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av dop  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ dop dopet dop dopen
Genitiv dops dopets dops dopens

dop

  1. religiös ceremoni där ett nyfött barn får sitt namn bekräftat och blir upptagen den kristna församlingen
    Vi ska gå på min sonsons dop idag.
    Etymologi: Av fornsvenska dop, av medellågtyska dope med samma betydelse. I anslutning till döpa, av doppa.
    Sammansättningar: dopattest, dopfunt, dopförrättare, dopkapell, doplängd, dopnamn, dopvatten, doprätt, vuxendop
    Jämför: namngivning

Översättningar redigera

Fornsvenska redigera

Substantiv redigera

dop n

  1. dop
    Etymologi: Av medellågtyska dope med samma betydelse. I anslutning till döpa, av doppa.