bortfalla
Svenska
redigeraVerb
redigeraBöjningar av bortfalla | Aktiv |
---|---|
Infinitiv | bortfalla |
Presens | bortfaller |
Preteritum | bortföll |
Supinum | bortfallit |
Imperativ | bortfall |
Particip | |
Presens | bortfallande, bortfallandes |
Perfekt | bortfallen |
- falla bort, iväg, undan; falla av, lossna; falla bakom, avta
- Användning: ofta bildligt
- (bildligt) förgå, gå förlorad; försvinna, upphöra; bli ogiltig, ogiltigförklarad; utgå, bli utelämnad
- Jag vill inte bortfalla i dennes ögon. (vill inte att dennes stående syn om mig blir ogiltig)
- Synonymer: falla bort (partikelverb))
- Besläktade ord: bortfall