bortfall

Svenska

Substantiv

Böjningar av bortfall	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	bortfall	bortfallet	bortfall	bortfallen
Genitiv	bortfalls	bortfallets	bortfalls	bortfallens

bortfall

1. det att någonting faller bort

   Etymologi: verbalsubstantiv av bortfalla

   Besläktade ord: bortfalla

   Jämför: manfall

Översättningar

det att någonting faller bort

• danska: frafald
• isländska: brottfall ^(is) n
• tyska: Wegfall ^(de) m