borgar

Svenska

Substantiv

borgar

1. böjningsform av borg

Verb

borgar

1. böjningsform av borga

Nynorska

Substantiv

Böjningar av borgar	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	borgar	borgaren	borgarar	borgarane

borgar m

1. (historia) borgare; (bemedlad) invånare i stad
2. medborgare

Sammansättningar

• borgarkrig
• statsborgar