baron

Se även barón.

Svenska

Substantiv

Böjningar av baron	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	baron	baronen	baroner	baronerna
Genitiv	barons	baronens	baroners	baronernas

baron

1. en adelstitel
2. person med barons titel
3. tilltal till en person med titel friherre

Etymologi: Belagt i språket sedan 1420 (cirka), som fornsvenska barun. Av fornfranska barun, baron, "konungens man", "vasall", troligen av germanskt ursprung, med grundbetydelsen "stridbar man". Härtill baronessa.

Översättningar

adelstitel

• engelska: baron ^(en)
• esperanto: barono ^(eo)
• finska: paroni ^(fi), vapaaherra ^(fi)
• franska: baron ^(fr) m
• italienska: barone ^(it) m
• katalanska: baró ^(ca) m
• polska: baron ^(pl)
• spanska: barón ^(es) m
• tyska: Baron ^(de) m, Freiherr ^(de) m

Albanska

Substantiv

baron

1. baron

Engelska

Substantiv

Böjningar av baron	Singular	Plural
Nominativ	baron	barons
Genitiv	baron's	barons'

baron

1. baron

   Besläktade ord: baroness, baronial

   Sammansättningar: barony, court baron

Franska

Substantiv

Böjningar av baron	Singular	Plural
Maskulinum	baron	barons

baron

1. baron

Polska

Substantiv

baron

1. baron