SvenskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av band  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ band bandet band banden
Genitiv bands bandets bands bandens

band

  1. smal och lång remsa, rem, snöre
  2. (bildligt) rem som sammanbinder och förenar; förbund
    knyta vänskapens band
  3. (bildligt) rem som binder och hämmar; tygel, töm, hämsko, boja
    lossa tungans band
    lägga band på sig
    han vill icke tjäna som band eller black
  4. del i bokserie; bokband, volym
  5. inspelningsmedium, magnetband
  6. grupp, gäng, liga, sammanslutning (av kriminella)
  7. musikgrupp, orkester
 
Besläktade ord: banderoll, bandit, binda, obändig, samband
Sammansättningar: armband, bandbredd, bandhund, bandjärn, bandkassett, bandkopia, bandpassfilter, bandsallad, bandskarv, bandspelare, bandspärrfilter, bandstation, bandstål, bandsåg, bandvagn, bandväljare, bandvävstol, bokband, bomullsband, frekvensband, fälgband, greppband, gummiband, halsband, husband, jazzband, järnband, kassettband, kortvågsband, ljudband, långvågsband, magnetband, mellanvågsband, måttband, ordensband, plastband, polisband, privatradioband, rullband, rundradioband, sidenband, släktband, storband, strumpeband, stålband, syskonband, tunnband, tv-band, ultrakortvågsband, videoband, vänskapsband

ÖversättningarRedigera

VerbRedigera

band

  1. böjningsform av binda

BottniskaRedigera

SubstantivRedigera

band n

  • uttal: /bɒːn/, /bɛnd/, /bɑ̃ːd/
  1. band, smal och lång remsa
    Etymologi: Av fornnordiska band.
    Besläktade ord: bend, bend’
    Sammansättningar: háband, kékband, rómpband, rósband, strúkband, styntband

EngelskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av band  Singular Plural
Nominativ band bands
Genitiv band's bands'

band

  1. band, smal och lång remsa

TyskaRedigera

VerbRedigera

band

  1. böjningsform av binden