halsband

Svenska

Substantiv

Böjningar av halsband	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	halsband	halsbandet	halsband	halsbanden
Genitiv	halsbands	halsbandets	halsbands	halsbandens

halsband

1. (smycken) kedja, som det ibland hänger ett dekorativt föremål i och som bärs runt halsen i dekorativt syfte, i synnerhet av kvinnor

   Har du köpt ett nytt halsband?

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1483. Som fornsvenska halsband.

   Sammansättningar: hundhalsband, katthalsband, pärlhalsband

Översättningar

Översättningar

• belarusiska: кара́лі m pl
• bokmål: halskjede n
• danska: halskæde ^(da) u
• engelska: necklace ^(en)
• finska: kaulakoru ^(fi)
• franska: collier ^(fr) m
• isländska: festi ^(is) f
• italienska: collana ^(it) f
• nederländska: halsband ^(nl)
• persiska: گردنبند ^(fa) (gardanband)
• polska: naszyjnik ^(pl)
• portugisiska: colar ^(pt) m
• ryska: ожере́лье ^(ru) n, мони́сто ^(ru) n, колье́ ^(ru) n
• turkiska: kolye ^(tr)
• tyska: Halskette ^(de) f, Halsband ^(de) n
• ukrainska: нами́сто ^(uk) n, мони́сто n, наши́йник m

Fornsvenska

Substantiv

halsband n

1. (smycken) halsband