SvenskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av avtryck  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ avtryck avtrycket avtryck avtrycken
Genitiv avtrycks avtryckets avtrycks avtryckens

avtryck

  1. fysiskt spår av något (oftast i ett mjukare material)
    Arkeologen hittade ett avtryck i leran, antagligen efter en pilbåge.
    Framfotens häl (hos björn) brukar inte lämna avtryck i spåret.
    Jämför: avbildning, märke, prägel, sigill, spårstämpel, stämpel, spår
    Sammansättningar: fingeravtryck, fotavtryck, handavtryck, hovavtryck, kloavtryck, sigillavtryck, skoavtryck, tandavtryck, tassavtryck, tumavtryck, ögonavtryck
  2. omtryck; kopia
  3. (bildligt) effekt, påverkan
    Vilket avtryck gör våra sällskapsdjur på klimatet och den biologiska mångfalden?
    Vår generation sätter tydliga avtryck för eftervärlden.
    Hennes engagerande berättelse satte avtryck på stämningen.
    Sammansättningar: klimatavtryck, koldioxidavtryck, miljöavtryck

 

Besläktade ord: avtryckare
Se även: intryck

ÖversättningarRedigera