artikulationssätt

Svenska

Substantiv

Böjningar av artikulationssätt	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	artikulationssätt	artikulationssättet	artikulationssätt	artikulationssätten
Genitiv	artikulationssätts	artikulationssättets	artikulationssätts	artikulationssättens

artikulationssätt n

1. (lingvistik, fonetik) sätt som luften pressas genom talapparaten för att frambringa ett språkljud

   Se även: nasal, klusil, affrikata, frikativa, tremulant, approximant

   Se även: central, lateral

   Se även: artikulationsställe, fonation

Översättningar

sätt som luften pressas genom talapparaten för att frambringa ett språkljud

• engelska: manner of articulation ^(en)
• spanska: modo de articulación m
• tyska: Artikulationsart ^(de) f