SvenskaRedigera

VerbRedigera

Böjningar av anföra  Aktiv Passiv
Infinitiv anföra anföras
Presens anför anförs (anföres)
Preteritum anförde anfördes
Supinum anfört anförts
Imperativ anför
Particip
Presens anförande, anförandes
Perfekt anförd

anföra

  1. leda eller föra befäl över en ordnad grupp
    Synonymer: leda, kommendera, dirigera
  2. nämna eller prata om i ett tal; hänvisa till ett argument
    Synonymer: andraga, framhålla, framlägga
    I talet anfördes åtminstone tre nya argument för att inte bygga den nya vägen just där.
 
Besläktade ord: anförande, anförare, anförarskap, anföring

ÖversättningarRedigera