Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av anföring  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ anföring anföringen anföringar anföringarna
Genitiv anförings anföringens anföringars anföringarnas

anföring

  1. det att anföra; återgivande av yttrande, citat
    Sammansättningar: anföringstecken
    Fraser: direkt anföring, dold anföring, indirekt anföring, täckt anföring

Översättningar

redigera