Stor i orden, liten på jorden.
Svenska
redigeraOrdspråk
redigeraStor i orden, liten på jorden.
- sägs om någon som är skrytsam och överdriver sin egen storhet
- Etymologi: Uttrycket finns belagt första gången i Carl August Hagbergs översättning av Shakespeares Kärt besvär förgäfves, och förekommer även i August Strindbergs Svenska öden och äfventyr i novellen "Nya Vapen").
- Se även: Stor i orden, feg i hjärtat.