Kopf

Tyska

Substantiv

Böjningar av Kopf
maskulinum	Singular		Plural
Nominativ	der	Kopf	die	Köpfe
Genitiv	des	Kopfs, Kopfes	der	Köpfe
Dativ	dem	Kopf	den	Köpfen
Ackusativ	den	Kopf	die	Köpfe

Kopf m

• uttal: kɔp͡fⓘ

2. (anatomi) huvud, skalle
3. den högst stående medlemmen i en organisation
4. formen på vissa växtdelar, såsom kålhuvudets
5. huvud på spik eller skruv
6. sidhuvud
7. krona, gubbe; den sida av ett mynt som bär en bild av en person

Besläktade ord: köpfen

Sammansättningar: Briefkopf, Dickkopf, Dummkopf, Duschkopf, Hinterkopf, Kohlkopf, Kopfball, Kopfballtor, Kopfbedeckung, Kopfhaar, Kopfhaut, Kopfkissen, Kopfrechnen, Kopftuch, Kopfzerbrechen, Lesekopf, Menschenkopf, Pferdekopf, Salatkopf, Schienenkopf, Tierkopf, Totenkopf, Vogelkopf, Wirrkopf

Fraser: einen kühlen Kopf bewahren