край

Belarusiska

Substantiv

край m

1. kant
2. utkant, yttersta/bortre gräns
3. trakt, land, område, plats

Ryska

Substantiv

Böjningar av край (m)	Singular	Plural
Nominativ	кра́й	края́
Genitiv	кра́я	краёв
Dativ	кра́ю	края́м
Ackusativ	кра́й	края́
Instrumentalis	кра́ем	края́ми
Lokativ	кра́е	края́х

край (kraj) m

1. kant
2. utkant, yttersta/bortre gräns

   Vanliga konstruktioner: на краю земли/вселенной/света

3. trakt, land, område, plats
4. största typen av administrativt område i Ryssland

Besläktade ord: крайный, Украина

Ukrainska

Substantiv

Böjningar av край	Singular	Plural
Nominativ	край	краї́
Genitiv	кра́ю	краї́в
Dativ	кра́ю, кра́єві	края́м
Ackusativ	край	краї́
Instrumentalis	кра́єм	края́ми
Lokativ	краю́, кра́ї	края́х
Vokativ	кра́ю	краї́

край m

1. kant
2. utkant, yttersta/bortre gräns
3. trakt, land, område, plats