överbevisning

Svenska

Substantiv

Böjningar av överbevisning	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	överbevisning	överbevisningen
Genitiv	överbevisnings	överbevisningens

överbevisning u

1. det att visa riktigheten i något (som en anklagelse) så att inga tvivel kvarstår

   2015 (5 sep): Columbo symboliserar min inre kamp (Svenska Dagbladet), Kjell Häglund:

   Ännu en finbildad snobb som snubblat över liket i garderoben; förintad av Columbos mästerliga överbevisning.

   Besläktade ord: överbevisa

   Se även tesaurus: Visshet, Bevisföring, Vederläggning, Övertygelse, Anklagelse, Domstolsförhandling, Sakfällande