ävja

Svenska

Substantiv

Böjningar av ävja	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	ävja	ävjan
Genitiv	ävjas	ävjans

ävja

1. gyttja; sörja; slask

   Etymologi: Av fornsvenska æfia, av fornnordiska *æfia, av urgermanska *aƀjǭ, av urindoeuropeiska *h₂epjeh₂m

   Besläktade ord: av, avig, avog, ebb, ebba, ebbad, ebbande, efter, åter, ävja

Översättningar

gyttja, sörja, slask

• bokmål: evje f
• nynorska: evje f