älta
Se även Älta.
Svenska
redigeraVerb
redigeraBöjningar av älta | Aktiv | Passiv |
---|---|---|
Infinitiv | älta | ältas |
Presens | ältar | ältas |
Preteritum | ältade | ältades |
Supinum | ältat | ältats |
Imperativ | älta | – |
Particip | ||
Presens | ältande, ältandes | |
Perfekt | ältad | |
älta
- uttal: ˈɛlˌta
- kraftigt bearbeta genom omrörning eller knådning
- (bildligt) upprepat tänka igenom, diskutera eller säga samma sak utan variation
- Fraser: (konkreta) älta oförrätter/problem
- Hon ältade svåra minnen från sin barndom.
- Jag kan inte sluta älta om orsaken till att jag fick sparken.
- Att älta arbetet under fritiden kan leda till utbrändhet.
- Etymologi: Sedan äldre Av fornsvenska ælta (”driva, jaga; röra om, knåda”).. Gemensamt nordiskt ord och troligen besläktat med grekiska elaa "driva".
Översättningar
redigeraknåda
upprepat tänka igenom
Substantiv
redigeraBöjningar av älta | Oräknebart | |
---|---|---|
utrum | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | älta | ältan |
Genitiv | ältas | ältans |
älta u (oräknebart)
- (i äldre tider, oftast i bestämd form) benämning på en rad barnsjukdomar (bland andra engelska sjukan)
- 1931: Svenska kulturbilder. Första utgåvan, fjärde bandet (del VII & VIII) / sida 300, Louise Hagberg:
- Till bot och förekommande av ältan och skärvan ha s. k. ältstenar brukat hängas omkring det ältsjuka barnets hals.
- Till bot och förekommande av ältan och skärvan ha s. k. ältstenar brukat hängas omkring det ältsjuka barnets hals.
- Synonymer: skärva
- Etymologi: Ordet finns belagt i svenskan från omkring 1635, i anslutning till verbet älta.[1]
- Sammansättningar: ältsjuk, ältsten
- 1931: Svenska kulturbilder. Första utgåvan, fjärde bandet (del VII & VIII) / sida 300, Louise Hagberg: