vikingason

Svenska

Substantiv

Böjningar av vikingason	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	vikingason	vikingasonen	vikingasöner	vikingasönerna
Genitiv	vikingasons	vikingasonens	vikingasöners	vikingasönernas

vikingason u

1. son (eller släkting i direkt nedstigande led) till en viking

   Jämför: vikingadotter