Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av velocitet  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ velocitet velociteten velociteter velociteterna
Genitiv velocitets velocitetens velociteters velociteternas

velocitet

  1. (vardagligt) fart, hastighet, snabbhet,[1] kvickhet[2]
    1856: Ny tidning för musik:
    Äfven andra aktens elegantare ensemblenummer och konversationsstyckena i den tredje gifva tonsättaren tacksamma momenter vid banden, hvaremot ett och annat enskilt nummer (såsom den första duetten i andra akten) innebär för den musikaliska behandlingen ofruktbara ämnen. Äfven kan man ej frikänna den eljest underhållande dialogen från åtskilliga longörer, hvilka dock i originalet, utförde med fransysk velocitet, måhända äro mindre märkbara.
    1893: Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring (Nordisk familjebok – Första upplagan):
    Velocitēt (av Lat. velócitas), snabbhet.
  2. (matematik, mindre brukligt, fysikslang) fart[3]
  3. (matematik, mindre brukligt, fysikslang) hastighet[4]
    Etymologi: Av latinska vēlōcitās (”snabbhet”).[1] I modern tid vanligen en anglicism av engelska velocity.
    Varianter:   (härledd förkortning),   (härledd förkortning)

Översättningar

redigera

Källor

redigera