konstutövning

Svenska

Substantiv

Böjningar av konstutövning	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	konstutövning	konstutövningen
Genitiv	konstutövnings	konstutövningens

konstutövning u

1. det att utöva något som i sig själv är, eller resulterar i något som anses vara, konst

   Besläktade ord: konstutövare