Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av tvekamp  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ tvekamp tvekampen tvekamper tvekamperna
Genitiv tvekamps tvekampens tvekampers tvekampernas
 
Tvekamp (envig) avbildat i ett 1500-talsmanuskript

tvekamp

  1. duell, strid mellan två personer eller parter
  2. (historisk rättsprocedur) envig; holmgång
 
Synonymer: man mot man, duell
Besläktade ord: tvekämpe

Översättningar

redigera