trevl

Danska

Substantiv

Böjningar av trevl	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	trevl	trevlen	trevler	trevlerne
Genitiv	trevls	trevlens	trevlers	trevlernes

trevl

1. frans, tråd, slinga, tråd- eller flikliknande del av något
2. klut, flik, litet tygstycke; oftast i uttrycket uden en...

   uden en trevl på kroppen

   utan en tråd på kroppen

Varianter: trævl

Sammansättningar: trevlekant, trevlekrone, trevlemund, trevlerod

Besläktade ord: optrevle, optrevling, trevle, trevlet