traipse

Engelska

Verb

traipse

• uttal: tɹeɪps

1. (ålderdomligt) traska; att vandra på ett oordnat eller föga tilldragande sätt; att släpa sig genom smutsen
2. (vardagligt) att vandra omkring, särskilt med mycket möda, eller med onödig ansträngning

   1922: Ulysses:

   After traipsing about in the fog they found the grave sure enough.

   Efter att ha traskat omkring i dimman fann de graven till slut.

3. (vardagligt) att vandra en längre och ansträngande resa; att vandra omkring i eller passera genom ett område

Substantiv

traipse

1. en lång och mödosam vandring

Etymologi: Troligtvis av franska trépasser.