Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av tjomme  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ tjomme tjommen tjommar tjommarna
Genitiv tjommes tjommens tjommars tjommarnas

tjomme

  1. (göteborgska) karl, man, kille, snubbe
    2003: Expressen 23/1, s. 22:
    Vi föräldrar pratar med varandra för att ha koll på vad som händer. Alla undrar ju vad det är för en tjomme.
  2. (göteborgska) kamrat, polare

Etymologi redigera

Troligen av engelska chummy, ("kamrat"), avledning av chum, sannolikt från studentslang för chamber-fellow, rumskamrat. Kognater inkluderar norska tjommi ("kamrat").