Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av svärd  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ svärd svärdet svärd svärden
Genitiv svärds svärdets svärds svärdens
 
fyra svärd eller värjor från sent 1600-tal eller tidigt 1700-tal

svärd

  1. ett handvapen (av metall) avsett för att sticka och/eller hugga med
    Hyperonymer: blankvapen, fäktvapen
    Synonymer: brand (dödform)
    Hyponymer: bastardsvärd, bredsvärd, fjärilssvärd, florett, huggare, huggsabel, huggsvärd, huggvärja, katana, khopesh, kroksvärd, lasersvärd, ljussabel, långsvärd, oxtunga, pallasch, plit, rapir, sabel, sax, slagsvärd, stötsvärd, stötvärja, svärdhuggare, tvåhandssvärd, värja
    Sammansättningar: bronssvärd, damoklessvärd, leksakssvärd, svärdslida, svärdssida, svärdfisk, träsvärd
    Etymologi: Av yngre fornsvenska swærdh, av äldre fornsvenska sværþ, fornnordiska sverð, av urgermanska *swerdą n, av urindoeuropeiska *swr̥dʰom ("svärd"), av *swer- ("skära, sticka i").

Översättningar

redigera