stulta

Svenska

Verb

Böjningar av stulta	Aktiv
Infinitiv	stulta
Presens	stultar
Preteritum	stultade
Supinum	stultat
Imperativ	stulta
Particip
Presens	stultande, stultandes
Perfekt	–

stulta

1. gå ostadigt och osäkert, ofta med små steg

   Den gamla gumman kom stultande ut ur sin kammare.

   Jämför: rulta, stappla, strutta, tulta

Översättningar

gå ostadigt och osäkert

• polska: iść ^(pl) chwiejnie
• tyska: watscheln ^(de)

Substantiv

Böjningar av stulta	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	stulta	stultan	stultor	stultorna
Genitiv	stultas	stultans	stultors	stultornas

stulta

1. liten stultande flicka

   Synonymer: tulta

Etymologi

Av verbet.