Konjugation för streifen 

Hjälpverb: haben, sein

Infinitiv streifen
Presensparticip streifend
Perfektparticip gestreift
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich streife  du streifst  er, sie, es streift 
Plural wir streifen  ihr streift  sie streifen 
Preteritum Singular ich streifte  du streiftest  er, sie, es streifte 
Plural wir streiften  ihr streiftet  sie streiften 
Imperativ
Singular - streife ! -
Plural - streift ! streifen Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich streife  du streifest  er, sie, es streife 
Plural wir streifen  ihr streifet  sie streifen 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich streifte  du streiftest  er, sie, es streifte 
Plural wir streiften  ihr streiftet  sie streiften 

streifen

  1. ströva; vandra för nöjes skull utan klart mål
    Grammatik: med hjälpverb sein
    Sammansättningar: Streifzug, umherstreifen
  2. snudda; vidröra
    Grammatik: med hjälpverb haben