strålis

Svenska

Substantiv

Böjningar av strålis	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	strålis	strålisen	strålisar	strålisarna
Genitiv	strålis	strålisens	strålisars	strålisarnas

strålis u

1. (slang, polisväsendet) person som hävdar sig "se" (andlig) strålning, hallucinatör

   1985: Mordet på Törnrosa, Lena Holfve:

   Han ville inte bara vara polis, han skulle föredra att vara reseledare på Mallorca istället, som i och för sig kanske är nerlusat med förtidspensionerade strålisar, men där lyser solen på en åtminstone och då klarar man av att bara le och le.

   2002: Lasermannen: en berättelse om Sverige, Gellert Tamas:

   Det ringde också en och annan som på polisslang brukade kallas »strålis«, förvirrade människor med de mest märkliga synpunkter och idéer.

   Synonymer: strålkärring