spurten

Svenska

Substantiv

spurten

1. böjningsform av spurt

Tyska

Verb

Konjugation för spurten  Hjälpverb: sein
Infinitiv		spurten
Presensparticip		spurtend
Perfektparticip		gespurtt
Indikativ		1:a pers.	2:a pers.	3:e pers.
Presens	Singular	ich spurte	du spurtst	er, sie, es spurtt
	Plural	wir spurten	ihr spurtt	sie spurten
Preteritum	Singular	ich spurtte	du spurttest	er, sie, es spurtte
	Plural	wir spurtten	ihr spurttet	sie spurtten
Imperativ
Singular		-	spurte !	-
Plural		-	spurtt !	spurten Sie !
Konjunktiv I
Presens	Singular	ich spurte	du spurtest	er, sie, es spurte
	Plural	wir spurten	ihr spurtet	sie spurten
Konjunktiv II
Preteritum	Singular	ich spurtte	du spurttest	er, sie, es spurtte
	Plural	wir spurtten	ihr spurttet	sie spurtten

spurten [1]

1. ränna

   Besläktade ord: Spurt

spurten [2]

1. böjningsform av spuren