Konjugation för springen 

Hjälpverb: sein

Infinitiv springen
Presensparticip springend
Perfektparticip gesprungen
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich springe  du springst  er, sie, es springt 
Plural wir springen  ihr springt  sie springen 
Preteritum Singular ich sprang  du sprangst  er, sie, es sprang 
Plural wir sprangen  ihr sprangt  sie sprangen 
Imperativ
Singular - spring!, springe ! -
Plural - springt ! springen Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich springe  du springest  er, sie, es springe 
Plural wir springen  ihr springet  sie springen 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich spränge  du sprängest  er, sie, es spränge 
Plural wir sprängen  ihr spränget  sie sprängen 

springen

  1. hoppa, springa
  2. rämna, spricka
 
Besläktade ord: Springen
Sammansättningar: einspringen, Springseil, überspringen