spejare

Svenska

Substantiv

Böjningar av spejare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	spejare	spejaren	spejare	spejarna
Genitiv	spejares	spejarens	spejares	spejarnas

spejare

1. en person som noga letar med blicken efter något

   Etymologi: I svenska språket före 1520.

   Synonymer: spanare

   Besläktade ord: speja

   Se även tesaurus: Synsinne, Åskådare, Kunskapsbegär, Omdöme, Syfte, Försåtlighet, Varning, Krigföring

Översättningar

en person som noga letar med blicken efter något. I svenska språket före 1520

• bokmål: speider m
• tyska: Späher ^(de) m, Kundschafter ^(de) m