Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av sotnik  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ sotnik sotniken sotniker sotnikerna
Genitiv sotniks sotnikens sotnikers sotnikernas

sotnik u

  1. (ålderdomligt, militärt) befäl över en sotnja (kompani, skvadron), kompanibefäl, skvadronchef, kapten, major, centurion; förr i Ryssland och Ukraina
    Kort därpå kom sotniken och byäldsten ridande, åtföljda av två kosacker.
    Varianter: sotnick, sotnyk

Översättningar redigera