Se även sköv.

SvenskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av skov  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ skov skovet skov skoven
Genitiv skovs skovets skovs skovens

skov

  1. mellanperiod som på något sätt skiljer sig från de föregående och efterföljande perioderna
    Synonymer: skede, fas
    Sammansättningar: uppskov
  2. (medicin) sjukdomsanfall: övergång av sjukdomstillstånd till ett mer intensivt skede
    Synonymer: anfall, ryck
    Jag får ofta depressiva skov och har svårt att minnas hur jag orkat genomleva dem.
    Besläktade ord: skovtals
 
Se även tesaurus: Mellanrum, Period, Tid

ÖversättningarRedigera

BokmålRedigera

VerbRedigera

skov

  1. böjningsform av skove

DanskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av skov  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ skov skoven skove skovene
Genitiv skovs skovens skoves skovenes

skov u

  1. skog
    ikke kunne se skoven for bare træer
    inte kunna se skogen för bara träd
    love guld og grønne skove
    lova guld och gröna skogar
    til skovs
    till skogs
    Etymologi: Av forndanska skogh, skou, av fornnordiska skógr.
    Sammansättningar: bøgeskov, egeskov, fredskov, kratskov, løvskov, masteskov, nåleskov, regnskov, skilteskov, skovarbejde, skovejer, skovgæst, skovlandskab, skovløs, skovmiljø, skovområde, skovrig, skovrydning, skovsti, småskov, storskov, tropeskov, underskov
    Besläktade ord: skove

VerbRedigera

skov

  1. böjningsform av skove

NynorskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av skov  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ skov skovet skov skova

skov n

  1. framryckning
  2. (kortvarig) strid, bråk
  3. skov (gång, stund)