Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av skolgång  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ skolgång skolgången
Genitiv skolgångs skolgångens

skolgång

  1. tid under vilken man går i skolan
    Min sexåring inledde nu år av skolgång på Kristinaskolan i grannbyn.
    Min skolgång är nu över efter alla dessa år och Gud vad skönt det känns!
    Användning: Används om hela tidsperioden man går i skolan. Ens skolgång slutar alltså inte under sommarlovet eller under helgerna. Enligt vissa slutar skolgången i nionde klass och enligt vissa efter studenten.
    Besläktade ord: gå i skolan, skolgångare, skolgången
    Se även tesaurus: Metod, Lärjunge

Översättningar redigera