sekreterare

Svenska

Substantiv

Böjningar av sekreterare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	sekreterare	sekreteraren, vard. sekreterarn	sekreterare	sekreterarna
Genitiv	sekreterares	sekreterarens, vard. sekreterarns	sekreterares	sekreterarnas

sekreterare

1. person som arbetar under och assisterar en chef eller annan hög tjänsteman med t.ex. tidsplanering, mötes- och resebokning, telefon- och brevkommunikation; skrivare (person)

   Du får ta upp det där med min sekreterare.

2. person, i ett möte, med speciellt ansvar för protokollföring

   Vem vill vara sekreterare i dag?

3. kontorschef, butiksföreståndare, titeln för chefen i vissa organisationer; härav generalsekreterare

Sammansättningar: akademisekreterare, ambassadsekreterare, avtalssekreterare, borgarrådssekreterare, byråsekreterare, chefssekreterare, fältsekreterare, förbundssekreterare, församlingssekreterare, förstesekreterare, generalsekreterare, handelssekreterare, handsekreterare, huvudsekreterare, informationssekreterare, institutionssekreterare, kabinettssekreterare, kammarsekreterare, kanslisekreterare, kommunsekreterare, konsumentsekreterare, kultursekreterare, läkarsekreterare, partisekreterare, personalsekreterare, pressekreterare, privatsekreterare, protokollssekreterare, redaktionssekreterare, revisionssekreterare, socialsekreterare, stadssekreterare, statssekreterare, stiftssekreterare, ungdomssekreterare, utredningssekreterare

Besläktade ord: sekretererska

Se även tesaurus: Minnestecknare, Skrivning, Ledare, Hjälpare, Underordnad

Översättningar

skrivare

• bokmål: sekretær ^(no) m
• engelska: secretary ^(en)
• finska: sihteeri ^(fi)
• katalanska: secretària ^(ca) f
• spanska: secretaria ^(es) f
• tyska: Sekretär ^(de) m, Sekretärin ^(de) f

protokoll

• tyska: Schriftführerin ^(de) f, Schriftführer ^(de) m

titeln för chefen i vissa organisationer

• bokmål: sekretær ^(no) m
• danska: sekretær u
• engelska: secretary ^(en)
• grönländska: allatsi
• tyska: Sekretär ^(de) m