sanningsvittne

Svenska

Substantiv

Böjningar av sanningsvittne	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	sanningsvittne	sanningsvittnet	sanningsvittnen	sanningsvittnena
Genitiv	sanningsvittnes	sanningsvittnets	sanningsvittnens	sanningsvittnenas

sanningsvittne n

1. särskilt pålitlig person

   Användning: Ofta ironiskt eller nekande.