sammanskockning

Svenska

Substantiv

Böjningar av sammanskockning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	sammanskockning	sammanskockningen	sammanskockningar	sammanskockningarna
Genitiv	sammanskocknings	sammanskockningens	sammanskockningars	sammanskockningarnas

sammanskockning u

1. det att många individer (råkar) befinna sig på samma plats samtidigt (så att detta orsakar problem eller obehag); stor ansamling av folk eller djur

   1897 (27 mar): "Björnbergska kriget". (Göteborgs Aftonblad):

   Man hade nu inlöst det till folket gifna löftet, och beslöt utfärda en allmän kungörelse mot sammanskockningar, tillhållande husbondefolk att icke tillåta barn eller tjenare vistas ute efter mörkrets inbrott [...]

   2006: Det åländska folkets historia: 3. Frihetstiden och den gustavianska tiden 1721-1808, Stig Derijer:

   En så stor »sammanskockning» av bägge könen hade givit dem ett ypperligt tillfälle att frestas av främmande sockenbor.

   Synonymer: folkskockning, folksamling

   Besläktade ord: skock, skocka

   Se även tesaurus: Samling