sammandrabbning

Svenska

Substantiv

Böjningar av sammandrabbning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	sammandrabbning	sammandrabbningen	sammandrabbningar	sammandrabbningarna
Genitiv	sammandrabbnings	sammandrabbningens	sammandrabbningars	sammandrabbningarnas

sammandrabbning

1. våldsam eller intensiv konflikt där två eller flera parter möts (ofta fysiskt och aggressivt)
2. (överfört) hätskt, skarpt meningsutbyte

Se även tesaurus: Strid, Pådrivning

Översättningar

våldsam, intensiv konflikt där två eller fler parter möts

• tyska: Zusammenstoß ^(de) m