rymning

Svenska

Substantiv

Böjningar av rymning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	rymning	rymningen	rymningar	rymningarna
Genitiv	rymnings	rymningens	rymningars	rymningarnas

rymning

1. smitning från fångenskap eller liknande

   Vid ett försök till rymning från kidnapparna skadades en person i gisslan.

   Synonymer: flykt

   Besläktade ord: rymma, rymling

   Sammansättningar: rymningsförsök, massrymning

Översättningar

smitning

• engelska: escape ^(en)
• tyska: Flucht ^(de) f, Entlaufen n