rymling

Svenska

Substantiv

Böjningar av rymling	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	rymling	rymlingen	rymlingar	rymlingarna
Genitiv	rymlings	rymlingens	rymlingars	rymlingarnas

rymling

1. person som är på rymmen; en förrymd person

Översättningar

person som är på rymmen

• arabiska: هَارِب m (hārib)
• engelska: escapee ^(en), runaway ^(en)