ringa upp

Svenska

Verb

Böjningar av ringa upp	Aktiv	Passiv
Infinitiv	Böjs som ringa + upp.
Presens
Preteritum
Supinum
Imperativ
Particip
Presens	–
Perfekt	uppringd

ringa upp

1. (kommunikation) (tekniskt) påbörja ett telefonsamtal

   Grammatik: Böjningsmönstret är ringa, ringer, ringde, ringt.

   Besläktade ord: uppringning

Översättningar

påbörja ett telefonsamtal

• tyska: anrufen ^(de)