Wikipedia har en artikel om:
resning

Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av resning  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ resning resningen resningar resningarna
Genitiv resnings resningens resningars resningarnas

resning

  1. handlingen att resa (upp) något, att ställa sig upp; (utvidgat) uppförande eller uppbyggande av något
    Sammansättningar: kölresning, takresning, uppresning
  2. upprätt hållning, upprättstående ställning; (om växt, byggnad o.d.) sträckning i höjden; (övefört, om personlighet) rakryggad självständighet, andlig storhet; (överfört, om konstverk o.d.) betydenhet, storslagenhet
    Det är som om krigsupplevelsens våldsamhet hos en författare av Jüngers resning sprängde den bräckliga tyska romanformen.
  3. (historia, statsvetenskap) det att gripa till vapen och göra uppror; det att sätta sig upp emot något
    Synonymer: uppror, revolt
    Sammansättningar: folkresning
  4. (juridik) ett extraordinärt rättsmedel som kan leda till att en lagakraftvunnen dom ändras, oftast pga nya omständigheter eller bevis
    Jämför: överklagande
    Sammansättningar: resningsansökan, resningsfall, resningsinstitut

Översättningar redigera